NATALIA JAAK ALI

Hej fina ni. Fick lite tankar nu som vi alla får ibland så kände bara för att skriva av mig lite på bloggen, det va ju trots allt ganska längesen ändå. Tänker lite på det här med "meningen med livet" och allt vad det innebär. Vad är egentligen meningen med allt här i livet? Vad är meningen att kämpa som fan för något och sedan bara förlora det i slutändan? Eller vad är meningen med att söka efter denna så kallade lycka när den egentligen bara är kortvarig och inte varar hela livet? Kanske finns det ingen mening med livet, men bara för det betyder det väl inte att man ska ge upp? Eller borde man kämpa för någonting som i själva verket inte har någon mening alls? Ett exempel kan vara att jag ska flytta till Stockholm som jag ser så fram emot, är det verkligen meningen? Är det meningen att jag skulle flytta dit, bo där och eventuellt ha en framtid där? Eller är det bara kortvarigt? Är det bara en bit på min långa väg här i livet? En väg till någonting större? Eller mindre? Hur ska man egentligen veta sånt utan att testa och se om det är rätt eller fel för ens eget liv? Hur ska man veta vad som egentligen är rätt eller fel? Allt vi lär oss här i livet har vi från grund och botten lärt oss av våra föräldrar, eller dom vi nu blev uppfostrade av som barn. Hur man ska bete sig mot andra, vad som är lämpligt/olämpligt att säga in public osv. Allt från hur en ska bete sig till hur en ska gå på pottan själv har vi lärt oss. Men sen då? När föräldrarna tycker vi är stora nog att klara oss på egen hand, när de lämnar oss ensamma i skolan under flera år. När vi till slut tar studenten och förbereder oss inför vuxenlivet. Vem ska då vara där och hjälpa oss? Vem ska då lära oss hur man blir en god människa? Och det viktigaste, vem ska då lära oss vad meningen med vårt liv egentligen är? Bara en liten tankeställare.